Att skriva eller inte skriva, det är frågan

Ett av de vanligaste problem författare tar upp är skrivkramp.
Vad gör man när det bara blir blankt och tomt? När tiden finns, fingrarna är placerade på tangentbordet och inget händer? När orden inte finns och karaktärerna kryper undan och gömmer sig?

På 80-talet (en hel livstid sedan) fick jag, via mitt arbete i utbildningsvärlden, kontakt med Lars-Eric Uneståhl, leg. psykolog och fil dr i psykologi, och hans olika program för mental träning. Han hade arbetat med att hjälpa idrottsmän med mental träning och nu var det dags att lansera metoderna bland ”vanliga människor”.

Jag har aldrig pysslat med idrott – det närmaste idrott jag kommit då var inom rallyvärlden – och var ganska skeptisk till hans tankar.
Men ett samarbete krävde givetvis att jag tog del av, läste samt lyssnade igenom hans material.
Att lyssna till hans lugna, smått sövande röst och lära sig visualisera stämningar, tankar och tillstånd gjorde att hjärnan triggade upp till version 2.0.

Kunskaperna har jag mer eller mindre omedvetet burit med mig som något naturligt genom åren men framför allt förstått att använda när hjärnan försökt att spelat mig spratt.
De har gjort att inför en föreläsning eller utbildningsdag har jag ”beordrat” hjärnan att strukturera och lära in allt under natten då mitt medvetna jag sovit gott.
I mitt eget skrivande (och skrivkrampande) har skogen och även hundträning blivit det forum jag använt för att utveckla storyn, karaktärerna och inte minst dialogerna.
Att leta efter de första kantarellerna eller lägga ett spår åt Bonzy har inneburit att jag fört dialoger med de mäktiga granarna, skapat spänning med gyltor och hittat överraskande upplösningar vid spårslut.

Vad vill jag då ha sagt med detta?
Försök inte tvinga fram något eller beordra dina fingrar och din hjärna att utföra sitt jobb.
Koppla av, koppla bort, ha tillit och låt din hjärna få ett andrum.
Lita på dig själv och din hjärnas kapacitet, ägna dig åt något som ger lugn, lycka och harmoni och tala om för dig själv att ”jag kan”.

Jag lovar – orden, texten, storyn kommer att komma till dig om du bara ger dig själv och din hjärna möjligheten.
Sedan är det bara att skriva och skriva utan frågor!

1 kommentar på “Att skriva eller inte skriva, det är frågan

  1. Det där är så sant! Hjärnan måste verkligen få vila emellanåt, och särskilt när man varit kreativ en längre period. Viktigt att våga vila och klappa sig på axeln för allt man gjort och inte stirra sig blind på det man inte gjort. Klyschor må hända, men inte desto mindre viktiga.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.