När höstmörkret sakta smyger sig på…

Ja, då är det bara att konstatera att denna sommar gick fort över. Inte många rejäla soldagar här inte. Vad är då fördelen med detta?
Jo alla dessa underbara författare har ägnat mycken tid åt sina kommande alster och nu ramlar alla manus in för bedömning, coachning och utveckling. En del kommer att få ägna hösten åt att skriva om då perspektivet ofta är ett problem när det gäller att uppnå närhet med läsaren, men andra är nästan där!
Ser fram mot att vara med på många, spännande boksläpp i höst/vinter och givetvis ses vi på Bokmässan! Mer om detta senare…
Vill samtidigt passa på att presentera min nya kontorsassistent, Ricki. Inte den bästa praon jag träffat på, men vi får se hur det utvecklar sig…
Natti alla ”vanliga”.
Jag fortsätter peta i ordens värld!
Kram
Gärd

Att avsluta och gå vidare

Jag har precis avslutat ett manusutvecklingsarbete åt en mycket duktig författare och lämnat ifrån mig all text, alla karaktärer, miljöer och känslor. Och jag känner redan saknad.
Att gå in i någon annans värld, fiktiv eller verklig, är en spännande resa. Att lära känna karaktärerna på djupet, bli vän och ovän med dem, hata och älska.
Nu går de förhoppningsvis vidare ut i stora världen i bokform och här sitter jag kvar och kan inte vara med och påverka dem längre.

Då slås jag av att mitt arbete med att hjälpa en författare att skruva till och utveckla texten ett snäpp till är som själva livet.
Vi finns med och nära några karaktärer under en tid. Vi bidrar till att utveckla varandra. Vi upplever mycket tillsammans och växer av varandras tankar och erfarenheter.
Vi hatar och älskar, bryr oss om och förkastar.
Men en dag är ”manusutvecklingen” klar.
Det går inte att komma längre. Allt som behöver ändras och läggas till är gjort.
Allt som behöver strykas är borttaget. Redigeringsarbetet är klart. Det blir troligtvis inte bättre än så här.
Det är då det är dags att lämna tillbaka/över allt till författaren igen så författaren kan välja sin väg…

Det känns sorgligt men samtidigt ser jag fram emot att påbörja nästa manusutveckling och uppslukas av nya karaktärer, miljöer och känslor.

Manusutvecklarens kvällstankar.