I flosklernas värld

Kärt barn har många namn är en typisk och sliten floskel, klyscha, kliché, tom fras, schablon, plattityd, truism, banalitet, trivialitet – ja, kärt barn har många namn.

Det är så lätt att falla i fällan att använda slitna fraser i dialoger och när författaren berättar och beskriver. Det gäller att ha tungan rätt i mun så man inte trampar i klaveret. I mitt författarskap är jag själv av samma skrot och korn men när jag har mina lektörsglasögon på har jag svårt att se mellan fingrarna och jag ser inte med blida ögon på texter där det i tid och otid används klyschor som sticker i ögonen.

Men om vi slutar använda dessa klyschor i våra texter – vad finns kvar då?

***

Med hjärtat i halsgropen står han stel som en pinne. Trots att han normalt är modig som ett lejon, stark som en oxe och klok som en uggla känner han sig liten som en mus och han darrar som ett asplöv. Arg som ett bi, full som en alika och med glasartad blick kommer mannen runt hörnet. Som ett skyggt rådjur med flackande blick hukar han bakom stenen.

Kalla kårar längs ryggraden, hjärtat pumpar och hjärnan går på högvarv när han känner en klapp på axeln. Där står vännen rak som en fura, lugn som en filbunke och himlar med ögonen.
– Du ser ut som du sålt smöret och tappat pengarna

Han drar en suck av lättnad…

 

 

Taggar: , , , , , , ,
2 comments on “I flosklernas värld
  1. Louise Bonta skriver:

    Så väldans bra skrivet 😂 Och så sant! Nu gäller det att tänka till och om. Är det också en klyscha?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.