Att avsluta och gå vidare

Jag har precis avslutat ett manusutvecklingsarbete åt en mycket duktig författare och lämnat ifrån mig all text, alla karaktärer, miljöer och känslor. Och jag känner redan saknad.
Att gå in i någon annans värld, fiktiv eller verklig, är en spännande resa. Att lära känna karaktärerna på djupet, bli vän och ovän med dem, hata och älska.
Nu går de förhoppningsvis vidare ut i stora världen i bokform och här sitter jag kvar och kan inte vara med och påverka dem längre.

Då slås jag av att mitt arbete med att hjälpa en författare att skruva till och utveckla texten ett snäpp till är som själva livet.
Vi finns med och nära några karaktärer under en tid. Vi bidrar till att utveckla varandra. Vi upplever mycket tillsammans och växer av varandras tankar och erfarenheter.
Vi hatar och älskar, bryr oss om och förkastar.
Men en dag är ”manusutvecklingen” klar.
Det går inte att komma längre. Allt som behöver ändras och läggas till är gjort.
Allt som behöver strykas är borttaget. Redigeringsarbetet är klart. Det blir troligtvis inte bättre än så här.
Det är då det är dags att lämna tillbaka/över allt till författaren igen så författaren kan välja sin väg…

Det känns sorgligt men samtidigt ser jag fram emot att påbörja nästa manusutveckling och uppslukas av nya karaktärer, miljöer och känslor.

Manusutvecklarens kvällstankar.

 

Taggar: , ,

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.