Kvällsbekännelse

Hur många gånger har inte jag och gubben förundrat skakat på våra huvuden när vi läst om ”gamlingar” som släppt in ”hemtjänsten”, ”hantverkare” och andra i sina hem och blivit lurade och rånade. Nåväl – vi är uppenbarligen inte så unga som vi tror…
En man ringer på vår dörr och när gubben öppnar talar han om att han kommer från Telia och vill kontrollera att vår fiberanslutning är till belåtenhet. Våra hundar blir glada som vanligt när det kommer besök men Bonzy (vår schäfer) håller sig ovanligt avvaktande. Jag kommer in från altanen och ser en ung man i Teliajacka i köket. När jag ser honom börjar jag prata om vår TeliaTv och vill att han kommer in i vardagsrummet. Han tittar på Bonzy och ser orolig ut och Bonzy  blir som förbytt. Hon reser ragg, ”vrålar” och kastar sig i halsbandet till dess hon kommit fri. Det är först när hon får order att lägga sig som hon motvilligt gör det. Den unge mannen backar ut och Bonzy följer honom ut i hallen och han ropar att TV:n verkar OK… Förundrade tittar vi på varandra när han snabbt lämnar huset.
Dagen efter läser jag i tidningen om unga män som uppger sig komma från ComHem och/eller Telia och besöker och rånar ”gamlingar”. En ilning genom kroppen och jag springer ut i hallen för att kontrollera plånboken i handväskan.
Jodå – den finns kvar om än halvvägs ur handväskan…
Tack vår älskade Bonzy för din intuition – du är en klippa!
Vi är uppenbarligen inte så unga som vi tror…